emphatic

Denna bok är den coolaste mix av skräck, fantasy och allmänt bra skönlitteratur jag läst på bra länge. Eller vänta nu, jag har aldrig läst en sådan bok förut. Tänk er Harry Potter, fast för vuxna, där karaktärerna både super sig fulla och säger 'fuck' ibland. Där en varelse från en annan värld tar formen av en bebis för att kunna tafsa på fylliga kvinnobröst utan reprimand. Där häxor levande i skuggor våldför sig på män och en stund senare "föder" fram monster som liknar deras ännu kletiga offer (jag har tonat ner äckelgrejerna litegrann).

En hel värld av magi och vackra hemligheter som existerar pararellt med vår egen är på utrotningens brant, då någonting ont far omkring och förintar den, del för del. De visaste och mäktigaste beslutar att dölja det som finns kvar i någonting som kan gömmas i människornas (The Cuckoos kallar de oss) värld. Världen, The Fugue, vävs ihop till en stor, vacker och evigt föränderlig matta som överlåts i händerna på en väktare med förmåga att smälta in bland människorna tills dess att det är säkert att återställa det som varit igen. Men saker faller i glömska (ett återkommande tema i bra fantasy verkar det som) och väktaren blir gammal och svag och hennes ersättare vet ingenting om sitt nedärvda kall förrän det är för sent. Eller?

Denna boken är skriven 1987, och den utspelas i Liverpool, men känns mycket fräsch. Läs!

Härligt att jag läst färdigt denna precis, för idag kom sista Harry Potter i brevlådan. Tack för det, Amazon.co.uk.